Uppföljning av cykeln

Cykelvasan

155_DSC_7638-2

Den gångna helgen fick min nya cykel bekänna färg genom mitt deltagande i Cykelvasan.

Det var lite oroligt innan loppet.
En skruv i framdäcket på ett lopp 2 veckor innan, sönderskuret bakdäck 1,5 veckor vid ett träningspass. Dessa två incidenter berodde på yttre omständigheter. Men jag ville inte köra med Continental Race King längre. Det visade sig vara svårt att få tag i något annat. Continental tycks ha otroligt duktiga säljare. Men en vecka innan hittade jag det jag sökte. Schwalbe Thunder Burt.
Det visade sig på Vasan att det är nog de bästa däcken på marknaden i dag. Rullade mycket lätt och ett otroligt bra grepp både på grus och leriga stigar eller blött gräs. De slår RaceKing med hästlängder.

Det som jag förvånades över var att inte en ända gång under loppet somnade mina händer. Det gör de ofta annars så man får skaka liv i dem. Jag tror det helt beror på carbonstyret jag har. Klart värt pengarna.

Loppet då:
Start kl 9.00, tog det lugnt uppför backen, gissar att jag låg i mitten av min grupp. Sen började körningen. Det var lättåkt, hade till och från en kille framför mig som jag försökte hänga på. Fick besked om att det var många bakom mig. Jag gick ibland åt sidan och ville ha draghjälp, men intresset var svalt, vi tappade fart då.

Halvvägs in i loppet var min snittfart lite drygt 29, men jag började bli lite trött. Tappade även lite fokus och kom på att jag ibland la mig bakom folk.

Så plötsligt hände det som inte fick hända. Straxt före Evertsberg började främre växeln krångla. Det gick inte att växla längre, växelföraren skrapade i kedjan så jag var nervös att den skulle gå sönder. Slog av på farten, kollade lite, men såg inget. Bestämde mig för att ta mig till depån som borde komma om några km.
In där och skriker efter service, det fanns, de tog min cykel direkt. Det visade sig att växelföraren vridit sig. Troligtvis har jag missat att efterdra den. Här borde det komma några väl valda ord, men, men, det kunde varit värre.
Under tiden de fixade cykeln tog jag en energikaka.
Totala stopptiden var 2 minuter. Så lite tapp innan.

Men jag blev kall i depån, tappade farten. En kompis som startade samtidig kom ifatt då. Vi slog följe ett tag, jag kämpade allt för att kunna hänga med. Så kom spurtbacken, jag tyckte Fredrik skulle visa vad Eskilstuna går för, men istället gav han mig några riktigt uppmuntrande ord i backen. De gick rakt in och jag vaknade till och ökade igen.

Resten var en kamp mot klockan, jag skulle under 3.30, men klarade 3.35.10. Slog förra årets tid med 23 minuter, så jag är riktigt nöjd ändå.

Bortsett från det lilla missödet var cykeln helt fantastiskt bra.

Jag är ofta svag uppför, men denna gång gick det bättre. Däremot tappade jag på de tekniska och lätta partierna. Troligtvis beror det på att jag ännu inte är helt överens med cykeln. Så behövs mer mental träning på att åka fortare än andra och inte lägga sig på rull på de som åker saktare.

About Christer

Skriv gärna några rader om vad du gillade min senaste blogg.
This entry was posted in Bilder. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>